Hatar söndagar
Imorn är det måndag -.-.. Jag mår ännu sämre i skolan. Men jag får se P, vill prata med henne. Om allt. Jag dör långsamt från insidan..
Ingen skulle märka om jag helt plötsligt inte fanns. Ingen märker om jag är i skolan eller inte. Jag är ingen.
Varför försvinner jag bara inte? Varför vågar jag inte bara försvinna?
Jag vet inte, ibland inbillar jag mig att nån skulle märka.
Att nån bryr sig.
Men senare märker jag alltid att jag har fel.
Alltid.
Kommentarer
Trackback
