OMG!

De dagar som gått har varit okej antar jag. Det har gått från total panik och stress till lugn. Jag har varit så orolig över att mina föräldrar ska fatta eller att jag ska bli underkänd i flera ämnen. Min mamma har varit på mig så mycket om att äta, hon pratar om att gå och väga mig m.m. Min pappa är orolig, jag ser det på hans ansikte hela tiden men jag hoppas han blir lugn snart. Jag blir verkligen ledsen över att se min pappa så orolig, jag älskar honom faktist, han är den närmaste jag har i min familj. Vi gör hela tiden saker tillsammans.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Fight. Never give up.

In recovery, det går upp och ner med humöret. Allt är ju inte alltid bra alltid..

RSS 2.0