Ingen..

Jag känner mig ensam.. Verkligen ensam.. Min kompis skulle kommit idag men kunde inte.
Jag låg mellan 22-1 och grät.. Bara allt gått så snabbt. Växt. På bredden. Och jag är för stor för att vara sjuk. Jag ser hälsosam ut(bortsett från mina ärr) Så vad gör jag här. Är jag för frisk? Nej. För jag har extrem ångest och allt jag vill är att bli smal igen. Men sedan tänker jag. Och hoppas jag att efter detta, att jag kan få gå ner i vikt hälsosamt. Eller åtminstone träna bort magen, fastare ben och allt. Annars vet jag inte om jag kommer klara det här.. Så guud vad jag längtar.. Men även så, här får man inte röra på sig, det är hemskt. För jag äter och äter men gör inte av med energin. Nu har jag räknat ihop allt och jag äter ca 1700 kcal/dag. Det är minst 1400 mer än mitt max förut. Det skrämmer mig...


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Fight. Never give up.

In recovery, det går upp och ner med humöret. Allt är ju inte alltid bra alltid..

RSS 2.0