Förvirrad

Nu har jag varit där ett tag. Det är HEMSKT. Första dagen åt jag måltid efter måltid men hela tiden ville de att jag skulle ta mer och det jag tog var SÅ mycket mer än vad jag är van vid, jag mår illa och har hemsk magont i princip hela tiden. Jag äter 6 måltider om dagen, förstår du? Från 1 eller 2 till 6 stycken. Igår fick jag mitt matschema. Jag måste äta 250 g mat varje lunch och middag på min facking mandometer. Det är en maskin som räknar hur snabbt och hur mycket man äter. Man kan inte fuska eller lura. Man måste äta som dem vill att man ska. Jag får inte skära mina äpplen, jag får inte ta för små tuggor eller nåt sånt. Men det värsta är att alla där är lyckade. Jag är en fet kossa och där finns det vackra människor. Men gissa vad, jag har hetsätit ändå. Även om jag mår illa och äter så mycket så har jag gjort det. Kakor och yoghurt och två mackor. Vidrigt. Men det ska jag berätta för min behandlare på måndag. För jag har hetsätit och kräkts två gånger redan. Det funkar inte här hemma. Det är verkligen hemskt. För min mamma. Jag klarar inte henne. Jag KAN inte äta framför henne. Idag åt hon mindre och satt tyst och sneglade på mig, det är hemskt. Jag hatar det. Så fort jag kommer hem är det helvete. Jag hetsar, spyr, mäter, fuskar, funderar allt med Ana syn.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Fight. Never give up.

In recovery, det går upp och ner med humöret. Allt är ju inte alltid bra alltid..

RSS 2.0