Igår kväll var det som värst. Jag åt middag utan problem, det blev en mexikansk pumpa gryta. Sedan arbetade jag och pappa med lite skolarbete. Vid 20 kollade vi lite på tv som familj. Men jag mådde bara dåligt hela tiden. En kryppande ångest eller någoon dålig känsla som förlamade mig. Jag gick för att göra kvällsmål(banan"glass") och pappa var i köket också. De skulle sätta på en film emn jag sa att jag inte ville. Då sa han bara "men då kan du gå och läsa i ditt rum". Så jag lämnade köket tvärt. Lämnade kvällsmålet. Gick in i rummet. Släckte alla lampor. Tog täcket och la mig i ett hörn.

 

Det är så jag gör när allt blir för mycket. Jag vill inte finnas så jag gömmer mig. 

 

Så där låg jag. Skakandes och gråtandes i ett hörn... Jga låg där i lite mer än en timme tills min pappa hittade mig... Han blev förtvivlad och jag var bara helt utmattad. Mentalt förstörd. Han drog bort täcket och hjälpte mig upp. Jag ville inte gå upp från hörnet än men jag satte mig upp. Jag grät och förklarade min oro och rädsla. Han sa att vi kunde åka till SÖS nu(då var klockan 22) men jag klarade inte det heller. Så vi pratade bara. Jag behövde inte gå till skolan heller. Det underlättar lite. Sedan gick jag och la mig. Jag fick kolla på en film på min dator eftersom jag mådde dåligt.... Men det var en svår och hemsk kväll...