Helloooo.

Jag har just gjort min första "chew'n spitt", det innebär att jag stoppar nåt i munnen, tuggar och sedan spottar ut det. Det är najs. Jag gjorde det med min frukost, en fattigriddare med sylt. Kändes jätteäckligt att spotta ut det i en påse, men jag stillade mitt sug efter sött och jag stoppade inget i magen. Hatar att det regnar, för jag MÅSTE träna, annars kommer nästa vecka bli ännu värre. Jag  vill träna varje dag helst. När jag tränar är jag lyckligare.

 

 

Jag har precis kommit hem från T's fest, det var super roligt. Dansade och det var verkligen roligt. Men jag åt, som en gris. Åt för att det såg gott ut men mådde så dåligt av det, kände mig ful och fet. När jag var där så försökte jag spy men jag kunde bara få upp lite. Jag drack lite alkohol, jag vill bara glömma... Så fort jag kom hem så gick jag till toaletten och spydde, spydde upp allt. konstigt nog känner jag mig lite glad över det. Att fått ur mig det, det äckliga.. Men jag skäms, jag är äcklig.. Ska räna så hårt imorn, springa, sit ups, allt! Måste. Först då kommer jag kunna vara lite lycklig.

 

Har suttit sedan 7 imorse och skrivit ner vad olika saker har för kalorieinnehåll. Skrivit 6 A4 sidor... Sedan var det frukost, jag vägde min yoghurt, det blev exakt 1 dl och det är ca 92 kcal. Sedan lunch, pasta, broccoli och lite parmesan ost. ag åt och åt, kändes som jätte mycket men det tyckte inte mina föräldrar. Det var så konstigt, äckligt mycket för mig kan vara normalt för andra i vissa tillfällen. Jag bakade morotskaka  också.. Det vällde över i ugnen, jag skar bort det och hetsåt. Ensam i mitt rum. Sedan mådde jag så så dåligt.. Försökte kräkes flera gånger men det går inte. Så nu har jag ätit tillräckligt för idag och imorgons frukost. Blir absolut ingen middag och måste ut och springa. Minst en timme, sen kommer jag må bättre. Men det är fest så hinner inte springa, blir väl minst 2 timmar träning imorn.

 

Har klänning, man ser VERKLIGEN mina ärr, har fruktansvärt många, så får ha tjocktröja men dem syns ändå. Känner mig så ful. Jag var faktist lite nöjd med det jag såg i spegeln när jag hade klänningen. Sedan såg jag ärren, på båda ärmarna. Jag skäms.

 

Klarar inte att ringa till bup. Satt i en halv timme och bara stirrade på numret. Hade skrivit en hel text om vad jag skulle säga. Men klarade det inte. Jag mår bara sämre och sämre. Vill ha hjälp. Gick runt med bandage för ärren. Dem gör ont och jag blir ledsen av att se dem. Så jag täcker dem, men jag vet att dem finns där.

Jag har ätit FÖR mycket! Ätit smet.. Bakade till en kak fest. Denna fest kommer vara ett helvete men jag ska äta för Helena. Heliga Helena. Hon fyller år imorn! Alla borde fira denna vackra kvinna! Hon är min absoluta idol. Hon bryr sig inte om att vara super smal eller om vad som är "inne". Hon är sig själv och det gör henne så vacker, hon är det ändå men bara ÄNNU vackrare.

Återgår till paniken nu. Jag sprang inte idag och jag åt middag :(. När jag skulle ut och springa började det regna :'(. Gillar regn men är förkyld. Och om jag blir ännu sjukare kommer jag inte kunna träna och dem kommer tvinga mig att äta ännu mer. Men det är sport dag imorn i skolan så är glad. Ska bara ta en risifrutti och ett äpple. Kommer kanske inte ens klara det men ändå, vill inte svimma. Ska pressa mig själv. Ska träna. Ska bli smal. Måste ha kontroll. Gillar inte att andra bestämmer. Det är jag bara jag. Jag vill bestämma att jag ska vara smal. Smal är bra.

Jag var hemma idag. Orkade inte gåå upp. Det är så, jag vill inte sova och jag vill inte vara vaken. Jag är sur på mig själv för att jag åt middag igår och för att jag skar mig så mycket. När jag åt frukost mådde jag illa av att äta, av att jag började bli mätt (av bara två skedar), jag mår illa om jag blir mätt. För då blir jag fet och äcklig. Dumt att tänka så men det är sanningen.

Jag är så avundsjuk på folk. Dem som kan äta lunch utan att må illa, Dem som kan äta tårta utan att få panik, Dem som kan se sig själv i spegeln utan att hata den Dem ser. Det är normalt att inte räkna kalorier på allt, eller vilja väga precis allt, allt ner till varje litet riskorn. Men i min vardag är de det.

Dem i klassen ser inte mina problem, min ångest, min smärta eller hur jag sitter och stirrar på maten på min tallrik. jag sitter och funderar över hur mycket jag ska äta eller om jag ens ska äta nåt. Dem ser inte att varje gång jag går in på toaletten så är det för att skära mig själv. Jag är så äcklad av mig själv. Äcklad av att jag spytt. Äcklad av att jag har så mycket sår. Äcklad över hur elak jag är, hur ful och fet jag är.

Idag när jag gick upp från lunchen och stod vid mitt skåp så började mitt hjärta klappa, jag blev yr och kunde knappast andas. Trodde jag skulle svimma. Det blev suddigt. J stod bredvid och nej han brydde sig inte. Till slut fick jag kontroll men läskigt det var. Det är för att jag inte äter. Är rädd för att svimma. Inte för att jag skulle svimma men för att dem skulle tvinga mig att äta och att dem kanske skulle få reda på min mörka hemlighet. Var på väg till skolsyster för allt. Mest för mina ärr, vill inte helt komma ut med att jag inte äter. Hon kanske tvingar mig att äta. Och då kommer jag nog spy igen om jag blir för mätt. Blir rädd ibland hur seriöst allt är. Tänker inte mig själv som sjuk direkt. Bara att jag vill vara smal som alla andra. Sen kommer det tillbaka, att jag mår dåligt, att jag ser mig själv såhär och att jag tänker på mat som jag gör.. 

 

Dagarna börjar alltid bra matmässigt, sen kommer middag :(

Mat finns överallt.

Mat dominerar mina tankar.

Hatar att folk kan äta utan att få ångest. Att dem kan ta en chokladbit utan att må dåligt i flera dagar. Jag är så fruktansvärt avundsjuk..

I matteboken ska man arbeta med tårtor, franskaboken är full. Finns ett kapitel om kalorier i FRANSKABOKEN! WTF??!! Men blev lite glad faktist, kunde räkna ut lite kcal grejs, hur mycket har jag ätit idag, vad får jag äta, vad är en bra middag.

Jag tänkte idag, hur mycket jag strävar efter att vara normal i vissa fall. Jag låtsas att jag är okej med att prata om sötsaker. Jag låtsas vara hungrig när dem andra pratar om det (folk pratar inte så mycket men när det händer). Jag låtsas vilja äta sötsaker. Men innerst inne tänker jag bara på undanflykter om dem skulle vilja fika eller nåt sånt. Tänk hur mycker svärmar runt mat.

Älskar den i klassen som är schysst. Idag när vi skulle äta lunch satt jag bara med henne sen skulle jag gå upp för att äta min risifrutti. Jag åt lite sen började jag tänka på kalorierna. Jag satt där och tänkte för mig själv.. Jag kan inte äta allt det här

Hon sa: Du kan bara ta en tugga sen kan du slänga den. Jag bara dog, hur snäll hon var, precis vad jag behövde. hon tvingar mig inte, hjälper mig ta ett steg i taget. Kollar inte konstigt på mig, hon är bara awesome men så flyttar hon om 18 dagar :'(...

Hittade ett citat idag:

Känner mig så patetisk att jag tänker såhär och tycker synd om mig själv. Men jag litade VERKLIGEN på dem. har svårt att lita på folk så när jag la allt me dem och dem bara skiter i mig så är det verkligen svårt. 

Hej, nu kommer jag berätta lite små tanker. Lite hemligheter som jag kommit ut med bara dem senaste 3 månaderna.

1. Jag är bi-sexuell

2. Jag har anorexia

3. Jag skär mig

Dem två sista vet ni(ingen läser men ändå), men jag är bi. Och har tänkt ett tag på det, tjejer är så mycket schysstare än killir, dem är roligare, mer utåtgående, snyggare(ibland). Nästa förhållande jag får hoppas jag att det är en tjej. En som jag kan lita på, har ingen what so ever nu. Har typ en liten crush på en tjej som jag känner :3, hon är inte bi tyvärr :/. Jag har kärleksproblem :(.. Ovanpå allt...

Men en viktig sak:

 

Älskar fantsatiska citat, de är bara ord men kan hjälpa så mycket. När jag hittar meningsfulla citat eller sångtexter skriver jag ner dem. Citat hjälper lite, att säga om några ord om och om igen kan få en på andra tanker. Det har hjälpt mig från att inte skära mig ibland. Jag har stora problem med det, akn sitta i en hel lektion och bara försöka att inte skära mig eller räkna minuterna till rast så jag får gå ut och skära mig.

Skrivet av Jonas Gardell

Btw, bilden är på den fantastiska och super vackra Helena Bonham Carter.

Hon är en gudinna, så vacker och så självsäker. Jag avgudar henne, hon skådespelar så bra och allt med henne bara trollbunder mig.

Men jag har kommit på en sak. När jag är med en speciell vän: P så äter jag inte, hon vet och hon kollar inte konstigt på mig eller försöker få mig att äta när jag inte göra det. Jag är så tacksam att hon finns, dem senaste månaderna så bråkade vi men jag behöver henne verkligen.. Men P ska flytta.. Det är ju perfekt.

Idag var jag hemma från skolan.. Orkade inte gå.. Bara låg och sov hela dagen.. När jag är hemma så äter jag..

Idag

Frukost: en halv banan

Lunch: två porttioner fisk och ris (jag är tjock)

Middag: En gul paprika fylld med linser och tomat (blev tvingad)

Annat: en mozart choklad

Jag spydde idag... efter all mat.. När jag åt fisken och riset var det som att jag bara behövde, tvångstanke. Sedan mådde jag skit. Och allt blev ju bättre när mina vänner kom och överraskade mig när jag precis hade tänkt att gå och springa i tanto. Det var ju perfekt..(sarkasm) Dem ville ha lite kul och tog med MAT och CHOKLAD -.-... Åt det såklart inte men jag vet inte varför men jag har sparat det.. I en "skam låda".. Kunde inte slänga.. Även om det är äckligt och fett..

Nu plågar jag mig själv genom att kolla på recept och hur äcligt fett det är men jag har ett sånt sockersug! Vet inte vad jag ska göra..

Min enda bra vän i klassen dissade mig för mitt ex som gjorde slut i fredags. Varför dissar alla mig när jag behöver dem som mest? Jag behöver honom för mycket. Går bara till skolan så att jag inte ska förlora honom.. Han är så snäll men nu är jag så ledsen p.g.a honom... Vet inte vad jag ska göra.. Hetsåt Ben& Jerry's.. vill spy. Jag kmr inte men mår illa. Jag är så äcklig... Jag hade svenska idag, vi ska vara i grupper för nån pjäs. Jag satt där och räknade kaorier på vad jag ätit. Det var så jobbigt, ville inte att nån skulle se. Kändes som att alla stirrade..

Nu lyssnar jag på Radiohead's "Creep". Älskar den här texten från låten:

Frukost: 2 kiwi's = 128 kcal

Lunch: En sked ris och en sked curry= ca 50 kcal

Annat= en femtedels B&J= 100 kcal

Middag= inte hänt än

The dream...:

För att inte verka konstig så måste jag. Några märkte ändå..

Dagens intag

Frukost: En tugga av en macka med gurka

Lunch: En sojakorv

Middag: Inget (happy)

Annat: 5 ostbollar, 6 kakor, en halv croassiant med jordgubb, en tygga av en äppelpaj, 5 nötter, 7 choklad bitar, två melon bitar och ett halvt äpple.

Allt det gör mig illamående.. Känner mig äcklig och fet..

Vi badade också. Har massor av ärr så försökte gömma dem VERKLIGEN. Mådde bra när jag vaknade imorse men nu mår jag sämst.. Imorgon är det skola.. är sjukt stressad..

Jag är bara upp och ned just nu. Var uta och gick i en timme i regnet. Blev dyngsur men det kändes bra. Var skönt hur regnet piskade mot mitt söndergråtna ansikte. Jag grät i 3 timmar efter han gjort slut. Kände mig värdelös, han var den enda som gjorde så att jag mådde någolunda bra. Han fick mig att känna mig ok! Annars har jag alltid tyckt att jag är ful, fet, jobbig.. Nu är det ännu värre.. Jag är bara fel. Jag är ful, fet... Kollar på mina "smal ideal".. Kiera Knightly, Emma Watson, Natalie Portman, Taylor Momsen... Vill vara smla.. Jag är såå tjock och ful. Har ärr över hela handlederna.. KAN NT SLUTA! Skar mig nästan varje rast idag... Kändemig bättre då..

Frukost- en halv macka med gurka

Lunch- inget

Mellis- ett halvt äpple

Middag- 10 sushi biter (känner mig såå tjock)

Fick en idag.. såg min pojkvän som jag för tillfället bråkar med krama den jag hatar.. Han sa att han ogillade henne sedan rakt framför mina ögon.. Jag sprang iväg och skar mig på toan... Det är hemskt.. Jag går runt med kniven i fickan hela tiden. Kan inte lämna hemmet utan den. Jag har kommit för sent p.g.a att jag glömt den hemma. Har några nära vänner. En är fantastisk, han sitter med mig när jag mår dåligt. Han känner till mina ärr och är okej. Han har samma problem inte lika mycket men han skär sig.

En till som har ätstörningar och skär sig. Hon är den bästa. Har känt henne hela mitt liv. Hon är som en syster. Känns som att jag kan prata om allt med henne. Så man undrar varför jag mår så dåligt.

Men jag har inte haft dem här så länge, henne har jag först för nån vecka sedan kommit ut med att jag har dem här problemen och han har varit där men först nu som vi blivit så bra vänner.

Jag har tänkt på självmord sedan jag var 10 år. Jag är 13, fyller 14. Och skär mig.. minst 3 sår om dagen sedan förra veckan. Båda handlederna är fulla av sår. Det är läskigt. Jag vet inte hur jag slutar. Jag vill täcka dem men det är svårt, speciellt eftersom det är varmt..

Hejdå för idag,

Someone