Det skulle vara bra.. Jag skulle berätta.. Men vad gjorde jag..

Jag har varit på bup idag. Med mina föräldrar -.-... Det var inte roligt. För at förklara mer måste jag berätta om helgen..
Hela helgen har vi varit på vårt landställe. Min pappa frågade ut mig om sakerna som kvinnan från bup berättat. SA bara att jag skurit mig lite och att det var bara en kort period. Sen frågade om jag gjorde nåt som bulimi eller anorexia.. Han såg ut som att det var det västa och äckligaste nånsin.. Vad skulle jag gjort? Jag skrattade bara och sa att "guud nej, det gör jag verkligen inte" och "jag skulle aldrig kunna spy, det är sjukt äckligt". Jag stor ljög. Men det var fruktansvärt.. Jag skulle aldrig kunna berättat sanningen..
 
Tillbaka till bup och idag.
Det var hemskt hela vägen dit tänkte jag på lögner.. På vad jag skulle kunna säga.
Det gick bra med lögnerna. När hon frågade om varför jag inte åt så sa jag bara att jag inte haft matlust eftersom det var så mycket stress. Och om att jag skar mig så berättade jga bara om alla andras problem och hur stressig skolan var. Dem vanliga anledningarna. Det gick bra och nu så är det lättare. Och dem kommer också låta mig ta mindre portioner om jag säger att jag inte har matlust för dem vill bara att jag ska äta över huvudtaget.
 
 
Trackback

Fight. Never give up.

In recovery, det går upp och ner med humöret. Allt är ju inte alltid bra alltid..

RSS 2.0