Försöker gömma men jag vet att det är där

Klarar inte att ringa till bup. Satt i en halv timme och bara stirrade på numret. Hade skrivit en hel text om vad jag skulle säga. Men klarade det inte. Jag mår bara sämre och sämre. Vill ha hjälp. Gick runt med bandage för ärren. Dem gör ont och jag blir ledsen av att se dem. Så jag täcker dem, men jag vet att dem finns där.
Trackback

Fight. Never give up.

In recovery, det går upp och ner med humöret. Allt är ju inte alltid bra alltid..

RSS 2.0