Tvång och straff

Jag har tvångsbeteenden som jag redan berättat men dem skrämmer mig. Igår när jag åkte pendeln hit så var jag så rädd. Rädd för allt och alla. Sprutade mina händer med handsprit minst 6 gr. Jag ville inte röra vid nåt, var rädd för alla. Kändes som att alla kollade på hur fet jag var. På min uppblåsta mage. Sedan blev det inte bättre att jag hade uppstötningar hela vägen hit. Men det sjukaste var att det enda obekäma som jag kände avr att jag inte fick ut allt när det väl kom upp av sig själv... Tvång kommer hela tiden.. Och behandlare hotar med ätlabb(dvs äta själv med en behandlare)... Jag vill inte det men dem kan inte ta tag i mina tvång eller självskada här heller.. Och om jag skulle självskada skulle jag få straff. Man kanske kan säga att det är för mitt bästa men sättet dem lagt upp det här är som om allt är som ett straff. Vi har belöningschema och om man inte lyckas med dem får man ingen belöning och t.o.m kanske indragen ett privilegium..

Men idag känner jag mig lite gladare. Lite mer peppad. Jag vill komma härifrån och få äta så mycket grönt som möjligt. Slippa sakerna på matschemat och få ha ett "hemma-schema".
Men samtidigt funderar jag på dieter och skit... Jag bara känner mig så off..


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Fight. Never give up.

In recovery, det går upp och ner med humöret. Allt är ju inte alltid bra alltid..

RSS 2.0