Jag har mått såhär för länge. Jag minns förra veckan då jag vaknade varje morgon med antingen ett iallamående eller bara total trötthet. Jag hade låg aptit, ingen energi och extremt lätt stressad. Det är värre nu, jag har ingenstans att gå. Allt var ändå mekaniskt, jag åt för att jag behövde, klädde på mig och gick till skolan. Jag upplever inget, inget ger nån lycka. Jag vilar inte heller, det är lov men jag har aldrig ro. Jag är så rastlös, stressad, väldigt oharmonisk. 

 

Min pappa frågade vad jag ville ha till middag, inget lockar. Jag äter det som finns hemma för jag har inte något sug efter något. Jag saknar till och med när jag hade problem med mat, endast för att då hade jag något att göra, då kände jag något. Nu känner jag inget. Jag ligger anitingen i soffan eller på mitt rum, eller så går jag fram och tillbaka i lägenheten. 

 

Idag har jag ätit, mycket frukt (vet inte riktigt varför). Men jag är aldrig hungrig, det är så konstigt. När jag har aptit vill jag inte ha det eftersom då äter jag ibland mer än vad som står på mitt matschema men nu när jag inte har aptit vill jag verkligen ha tillbaka det... Jag vill njuta av mat.