Guud vad jag hatar det. Att vara själv. Jag och mina tankar. Vill bara vara distrahetad men eftersom jag är typ dep tror jag inte jag är så rolig att vara med men jag vill bara slippa mig själv..

Nu känner jag mig rädd. Så rädd för allt. Jag vet inte vad. Jag bara vet inte vad jag ska ta. Allt är läskigt. Allt. Jag vill fuska och slippa mer än något annat just nu. Frukt, bröd, yoghurt, mjölk, vatten, juice, smör, marmelad, ost, skinka, pasta, ris, potatis, gurka, bönor, spenat, Al Bran, musli, te, kaffe, fisk, kött, kyckling, sås, keso, nötter, sylt. Allt bara skrämmer mig. För mycket. Jag kommer inte klara nåt. Rädslan och ångesten bara kryper genom kroppen. Sitter på spänn  och vet inte vad..

I disgust myself.

Jag finns inte. Jag syns inte. Jag bara är ett tomt meningslös varlese.

Jag vill bara bli kallad vacker. Jag vet att det är dåligt och självupptaget men jag har aldrig blivit kallad det. Men jag bara känner mig så fruktansvärt ful och fet. Jag bara vet att jag blir större. Jag hatar det. Jag kommer hem imorgon på en kort permission, det är jag såå glad över men sanningen är att jag är rädd för att åka tunnelbana eller ens gå ut.. Är för fet. För ful.

Sedan igår så har jag haft värsta krampen i magen, alltså värre än någonsin. Jag kunde inte stå rakt eller sitta ner för att det gjorde så ont. Jag hade så svårt med middagen p.g.a att det gjorde så ont och sitta ner och ännu värre att få ner ännu mer i magen. Och sedan skulle jag vila men det gjorde så  ont att ligga rakt så jag fick gå ut och lägga mig.. Men INGEN brydde sig, jag låg och grät, kunde knappt andas men ingen jävla behandlare brydde sig.. Den enda som brydde sig var en annan patient som var sådär super snäll. Men annars ingen. Till slut efter att min pappa pratat med en så fick jag en värmekudde, men det gjorde så ont att jag inte kunde ha den på magen.

Idag var första dagen i skolan. Det var så konstigt. Jag hade tänkt fasta idag men det sket sig TOTALT, jag måste ha tagit in minst 550 kcal.... ALLT. Nutella, sojakorv, mat, flingor... Men annars..jo, möte på Mando imorgon. Jag känner mig så kkonstig angpende detta. JAg vill inte bli FETARE.. Kommer börja behandling så snart. OCh efter viill jag bli nyttig! Jag vet att jag måste bli frisk. Men jag kommer inte klara att äta fet mat eller sötsaker tror jag. Dessutom jag gillar nyttig mat, fullkorn, sallader och sånt. Det enda stora problemet jag har är portionskontroll. Jag vet verkligen inte... Vad är normalt? Hur mycket är lite, vad är mycket? Har läst lite angående det, t.ex. nötter ska ätas i ca 1 dl om det ska vara nyttigt. Så det enda jag söker egentligen är att lära mig portionskontroll.

Jag åker imorn! JA, till New York och sen Texas. Det kommer bli awesome! Är orolig för flyg maten och att bo hos vänner där. Orolig att behöva äta för mycket. Men jag är säker på att det inte blir nån hets iallafall. Hetsfri på 16 dagar! Vi kommer promenera mycket så då bränns kcal oxå. Sjukt glad över resan :)

Gott nytt år!!
Mina ny års löften:

• Sluta hetsäta
• Gå in i behandling
• Höja mina betyg
• Börja träna ca 3 gånger i veckan
• Börja på dans
• Läsa fler böcker
• Lära mig att äta normalt, hoppas på att få äta "smalt". Inte smalt men nyttigt, inge äckligt o fett. Mer fullkorn o grönt

 

 

Annt än det, jo mitt ny ärs firande... Det började bra, inge frukost, inge lunch. Dagen innan hade jag haft hets och några dagar innan hade jag nog den äckligaste hetsen med kakor och skit. Men iallafall, sedan nyttig middag men sedan. DEM HADE CHIPS. En annan vän var med, hon har också ätstörningar, hon åt normalt och sådant. Men iallafall, chips och choklad bitar.. Äckligt. Imorse hade jag tänkt vara bra med inge frukost eller sådant men jag failade. En macka och en liten skål soyamjölk+flingor. Lunch var bra, en sallad. Men sen hets. Macka, flingor, äpple, tryffel, julvört, macka med keso, äpple och keso.. Äckligt..

Hade middag. Nej, jag åt den inte. Mår ju så dåligt efter hela den här dagen. Men iallafall.. Min mamma flippade. Verkligen blev helt galen. Sa "Mormor håller på och dö" som om hon sköll det på mig eftersom jag inte klarar det här med det jävla julbordet. Men sedan skrek hon "ÅT! Fyfan börja ät! Jag klarar inte det här! Du har fan anorexia och sitter och svälter ihjäl, är de det du vill??! Är det de??", sedan sa pappa att jag fick gå. Så nu sitter jag här.

Jag ska nu förklara det här: För de som kanske läser detta nån gång, nu eller i framtiden. DET ÄR INTE BARA MAT. Visst, allt jag tänker på är mat. Mat är minsvorna fiende. Men det är inte så lätt som att börja äta. Det hjälper inte. Jag åt massor idag men jag mår inte bättre. Jag äter då och då men jag blir inte friskare. De som ser på kanske tror att bara för att man äter så är man automatiskt frisk. Men nej... En kvart innan stod jag i köket med min pappa och berättade kort om att jag ätit så mycket idag. Han sa att jag kanske inte ska bli lämnad ensam, det blir bara jobbigare då. jag behöver tid för mig själv. JAg klarar inte hur han vill kontrolera mig. Men en sak sa han "men det borde du inte göra". Vafan?? Jag vet det, jag borde inte hetsa, jag vill inte det, absolut inte.. Jag kan inte direkt sluta. Ibland gör jag det men inte en dag som denna. Det var det värsta jag nånsin varit med om.

Hej. Finns några saker jag velat skriva om.

1. Övernattningen
Det var en händelsefull natt. Jag kände mig okej också. Hade en kort magtröja och pjamas. En tjej i min klass sa att jag hade en "perfekt mage" och att hon var så avundsjuk, sedan visade hon sin. Jag har alltid varit så sjukt avundsjuk på henne, hon var den smala och populära. Men nu var jag så stolt. Tänkte för mig själv: "Då ska du bara se mig på dem bra dagarna, dem dagarna då jag verkligen har självkontroll. Då, då är jag fin". Två dagar senare (skolavslutningsdagen) stog en annan tjej och pratade om hur illamående hon var efter övernattningen, om hur hon ska vara nyttig framöver, träna 3 gånger i veckan och äta nyttigt. jag smålog för mig sj'lv. För just dem orden har hon sagt så många gånger men ändå har hon ätit muffins och annat äckligt hur många gånger som helst. Men sedan sa hon det som verkligen fick mig att le: "jag åt ingenting igår, inget på hela dagen", som om det var något?? Dem hon pratade med bara stirrade på henne och jag lovar, dem var avundsjuka. Dem satt där och pratade om hur många gånger var och en tränade, hörde för sig om det var nån som inte gjorde det så att dem kunde känna sig okej med att aldrig träna och trycka i sig hur mycket äckligt som helst. Senare samma lektion kollade vi på youtube, gissa vad som poppade upp som en 'suggestion'? Jo "Struggle with ANOREXIA", alla pekade på det, dem ville kolla på det för det var en "äcklig" bild på revben och magen, dem skrattade coh pratade om hur vidrigt det såg ut. Gissa vad, så har jag sett ut när jag är som "bäst" och andas in eller bara lägger mig ner. Jag bara dog, la mig ner på bänken och blundade, försökte hålla mig själv från att gråta. Jag ska in på behandling nästa termin. Vet inte om klassen kommer få veta men alla mina lärare ska det iallafall.

(fyfan, jag låter elak emn det är mian tankar... Jag hetsar och har mig men det är bara att dem ska låtsas vara dem "nyttiga", dem "smala", dem "coola". Jag tycker inte att det är "coolt" med dieter och sådannt i min ålder. jag gör allt sådannt själv, men kolla bara hur jag mår.)

Nu är dem bara hemska. Klagar och har sig.. Min lillebror äter mindre än mig vid måltiderna men det är mig dem stirrar på. han tog ingen frukost idag men det är mig dem hotar. Jag åt så mycket igår och gick inte ut en enda gång. Jag ville få ut det hela tiden och allt dem pratade om var middag, lunch eller att jag borde ta en bulle. Förut försökte min pappa förstå men nu bara klagar han. Är det inte bättre att äta lite än inget alls? Nej, tydligen inte. Det enda sättet är att inte ta något alls för annars blir det betydligt för mycket. Dem klarar inte att se mig äta lite. Men jag försöker. Jag vill men jag klarar inte nå upp till det dem vill. Dem tror att jag kommer ha blivit bättre på bara en vecka.. Vad tror dem?? Jag mår sämre än nånsin...

Igår hade vi övernattning med klassen i skolan. Det var jättekul men jag åt. Jag åt kaka. Jag åt äckliga bitar av kanan& nöt kaka med choklad frosting. Gick och tog småbitar. Det känns så vidrigt. Som tur var så dansade jag och holla-hooped och jag hade inte ätit något under hela dagen förutom delade sallad med en person(angående honom sak  jag berätta mer senare). Vi(klassen) skulle äta på Pizza Hut. Som tur är så sa jag att jag inte skulle ha något. Men han bjöd mig på salladsbord. Det var så snällt. han gick och hämtade två omgångar, full med majs, selleri, sallad, gurka, paprika. Sedan delade vi, det var så konstigt. Men jag blev så glad. han bryr sig verkligen. Sedan på övernattningen var jag med honom nästan hela tiden. Väldigt roligt. Men det har gjort så att jag kanske förlorat J.. Jag vill verkligen inte det... Saknar att ha honom som vän. Jag är en idiot mot honom... Varför gör jag såhär..?

Jag har funderat på just det. Jag önska att jag kunde leva "normalt". Jag önskar att jag kunde äta kakor och bullar. Jag önskar att jag kunde fira min födelsedag med mina vänner, men vågar inte för att det involverar mat. Jag önskar jag kunde baka med mina kusiner. Jag önskar att jag kunde njuta av mat. Jag önskar att jag inte var rädd för varje måltid.

Jag har varit borta eftersom jag har blivit påkommen. Mina föräldrar läste min blogg och vet nu allt. JAg ska på möte hos en behandlingsställe som heter Mandometer på måndag. Det känns ändå lite skönt, för nu vet dem varför jag mått så konstigt och dem tvingar mig inte att äta på samma sätt. Men snart är det min födelsedag och jag ahr haft ångest över det sedan oktober. Ångest över att äta runt alla dem andra. Ångest över tårtor och kakor. Jag kommer inte klara det. Hoppas jag kan/vågar berätta det, för jag kommer verkligen inte klara det. JAg mår illa och får panik redan. Sedan ännu värre om julmiddagen. Det kommer vara helt hemskt. Jag måste förklara att jag klarar inte det. Jag mår illa bara över middagen idag, jag åt bara grönsaker och ca en potatis men jag var verkligen inte hungrig, det kändes som vidrigt varje tugga jag tog. Det beror på att jag ätit tre skivor julvört, det blir 256 kcal sedan ett äpple vilket som är ca 60 kcal och på vägen hem åt jag 100 g hallon vilket som är ca 60 kcal och ett russinbröd, det måste ha varit minst 100 kcal. OCh då mådde jag såklart redan illa. SAmmanliagt idag har jag ätit minst 600 kcal. Det känns så extremt mycket. JAg har förresten insett att varje gång jag hetsar så blir det 600 kcal men om jag inte gör det så blir det runt 300 kcal.

Jag åt paj. Jag bakade paj. Jag kollar på pajer och bara älskar det. Fast måste ha varit 300 kcal i den bit paj jag åt. Jag har syndat. Åt en äcklig, vidrig bit paj som gjorde mig så illamående.

Jag känner hur jag växer...

De dagar som gått har varit okej antar jag. Det har gått från total panik och stress till lugn. Jag har varit så orolig över att mina föräldrar ska fatta eller att jag ska bli underkänd i flera ämnen. Min mamma har varit på mig så mycket om att äta, hon pratar om att gå och väga mig m.m. Min pappa är orolig, jag ser det på hans ansikte hela tiden men jag hoppas han blir lugn snart. Jag blir verkligen ledsen över att se min pappa så orolig, jag älskar honom faktist, han är den närmaste jag har i min familj. Vi gör hela tiden saker tillsammans.